USA:s indianer
I Orpheus Hall i delstaten Utah, var det för 100 år sedan premiär på den första operan skriven av en siouxindian – och dessutom kvinna: Gertride Bonnins ”The Sun Dance”. Hon utgick från stammens egen sångskatt och sångare och dansare hämtade hon från indianreservatet hon kom ifrån.
På 20- och 30-talen skrevs ytterligare några operor på temat ”indianer”, men efter andra världskriget har inget satts upp. Framåt 1970 – i skuggan av den svarta medborgarrättsrörelsen – växte den s.k. American indian movement fram, i syfte att stärka indianernas ställning och hävda den egna kulturen.
I år är det 40 år sedan en grupp siouxindianer ockuperade staden Wounded Knee, där flera hundra stamfränder hade massakrerats drygt åttio år tidigare. De krävde att den amerikanska regeringen skulle ge dem större självständighet. Staden omringades av arméstyrkor och två indianer sköts ihjäl innan detta moderna ”indianuppror” upphörde.
Men indianernas svåra situation på reservaten (där bor USA:s allra fattigaste!) har på senare år fött nya aktivistgrupper. Indianernas kultur har länge underkuvats. Många indianer känner sig rotlösa och med oklar identitet.
Apacher i Arizona deklarerar öppet att de bor i ”världens största koncentrationsläger”. Siouxindianerna i ”The Lakota freedom delegation” har sagt upp alla avtal som tecknats med den amerikanska regeringen och förklarat området som en självständig nation: The republic of Dakota. Kontakter har tagits med sydamerikanska länder som Bolivia och Venezuela i hopp om diplomatiskt erkännande. (2013)
